Relining i BRF: Livslängd, risker och kontrollpunkter

Relining har under de senaste åren etablerats som ett alternativ eller komplement till traditionellt stambyte i flerbostadshus. För en bostadsrättsförening är beslutet dock ett omfattande tekniskt ställningstagande som påverkar fastighetens funktion, framtida underhållsbehov och föreningens ekonomi under flera decennier. Denna genomgång syftar till att ge styrelsen ett strukturerat underlag inför beslut om relining.

Bakgrund – vad relining faktiskt innebär

Relining innebär att befintliga avlopps- och dagvattenledningar renoveras invändigt genom att en ny tätande yta eller ”invändig slang” skapas i de befintliga rören. Åtgärden är i normalfallet att betrakta som en större underhållsåtgärd, inte ett byte av hela rörsystemet. Det är viktigt att styrelsen är medveten om att:

• rörens läge, dimensioner och eventuella konstruktiva brister kvarstår,
• relaxerade rör, felaktiga fall och förskjutningar inte alltid kan korrigeras,
• relaxeringen primärt avser den invändiga tätheten och flödesfunktionen.

Relining kan vara tekniskt och ekonomiskt motiverat, men förutsätter korrekt statusbedömning, metodval och kvalitetssäkring.

Teknisk livslängd – vad som är rimligt att förvänta sig 2026

Det finns i dagsläget ingen enhetlig branschstandard som garanterar en exakt livslängd för relinade rör. De uppgifter som lämnas av entreprenörer och materialleverantörer är typiskt beräknade livslängder under antagande om korrekt projektering, noggrant förarbete och normal belastning. Följande intervall kan ses som vägledande bedömningar snarare än utfästelser:

• Strumpmetod med härdplast (epoxi eller liknande): ofta angiven beräknad livslängd cirka 40–50 år vid korrekt utförande.
• Flerlagers flexibla strumpor/hybridsystem: typiskt 30–45 år enligt leverantörernas beräkningar.
• Spray-/coatingmetoder: ofta angivna intervall cirka 10–25 år, beroende på skikttjocklek, material och härdning.

Styrelsen bör beakta följande:

• Beräknad livslängd är inte samma sak som garanti. Garantitiden är normalt väsentligt kortare.
• Förarbetet (rensning, spolning, slipning) är avgörande. Brister här förkortar livslängden oavsett material.
• Rörens ursprungliga status styr utfallet. Mycket skadade eller förskjutna rör kan vara olämpliga att endast relina.

Tekniska begränsningar – vad relining inte löser

Relining är inte en generell lösning på alla problem i ett äldre rörsystem. Följande begränsningar är viktiga ur styrelsens perspektiv:

• Felaktiga fall och lutningar i horisontella dragningar korrigeras inte av relining.
• Konstruktiva brister i bjälklag, väggar och schakt åtgärdas inte; relining berör enbart rörens invändiga yta.
• Vattenskadade kringliggande konstruktioner (t.ex. fuktskadade bjälklag) kräver separata åtgärder.
• Brister i ytskikt och tätskikt i badrum påverkas inte automatiskt av relining och kan behöva hanteras separat.

I projekt där föreningen ändå planerar genomgripande badrumsrenoveringar och tätskiktsåtgärder kan ett traditionellt stambyte i vissa fall vara mer ändamålsenligt än en omfattande relining.

Vanliga risker vid relining i bostadsrättsföreningar

Relining kan vara en tekniskt godtagbar lösning under förutsättning att projektering, utförande och kontroll genomförs på ett strukturerat sätt. Nedan redovisas typiska risker som styrelsen bör hantera.

1. Bristfällig rensning och förberedelse

Otillräcklig mekanisk rensning, spolning och borttagning av avlagringar och korrosion är en av de främsta orsakerna till förkortad livslängd och funktionsproblem efter relining. Konsekvenser kan bli:

• delaminering – beläggningen släpper från rörväggen,
• ojämn godstjocklek,
• lokala svagheter med risk för läckage.

2. Fel metod i förhållande till rörsystemet

Alla metoder lämpar sig inte för alla rörsystem. Exempel:

• Spray-/coatingmetoder kan vara mindre lämpade vid kraftiga skador, förskjutningar eller större håligheter.
• Strumpmetoder kräver korrekt projektering i grenrör och anslutningar för att undvika insnävningar eller ”hyllor”.

3. Bristfällig eller partisk dokumentation

Kamerainspektioner före och efter åtgärd ska dokumenteras med tydlig struktur och spårbarhet. Det är en risk om:

• inspektionerna endast redovisas i korta klipp utan sammanhang,
• det saknas lägenhets- eller stråkvis sortering,
• det inte framgår tydligt vad som är före respektive efter åtgärd.

4. Garantier med omfattande undantag

Garantivillkor kan innehålla krav på spolning, driftvillkor och underhåll som i praktiken kan vara svåra för föreningen att följa upp. Styrelsen bör säkerställa att:

• villkoren är begripligt formulerade,
• eventuella underhållskrav är realistiska,
• det är tydligt vad som inte omfattas av garantin.

5. Försäkrings- och ansvarsfrågor

Vid framtida vattenskador kan försäkringsbolag efterfråga dokumentation av rörens status och genomförd åtgärd. Avsaknad av tydlig dokumentation kan försvåra ansvarsutredningar. Det är därför väsentligt att dokumentation sparas och arkiveras på ett systematiskt sätt.

Styrelsens kontrollpunkter inför upphandling

Nedan följer centrala kontrollpunkter som bör ingå i styrelsens beslutsunderlag. Dessa kan med fördel användas som en checklista vid framtagning av förfrågningsunderlag och utvärdering av offerter.

1. Statusbedömning och teknisk utredning

• Aktuell kamerainspektion av hela det berörda rörsystemet (stammar, bottenledningar, anslutningar).
• Protokoll som redovisar typ av skador, korrosionsgrad, sprickor, förskjutningar och avlagringar.
• Bedömning av om relining är tekniskt motiverat, eller om delar bör bytas konventionellt.

2. Metodval och motivering

• Tydlig redovisning av föreslagen metod och material.
• Teknisk motivering utifrån rörens status och utformning.
• Uppgift om beräknad livslängd under föreningens faktiska förutsättningar.

3. Rensnings- och förarbetsmetod

• Beskrivning av vilka rensningsmetoder som ska användas (mekanisk rensning, högtrycksspolning, slipning m.m.).
• Plan för egenkontroll efter rensning innan relining påbörjas.
• Eventuell provsträcka för att verifiera metodval och resultat.

4. Dokumentation, materialdata och egenkontroll

• Kamerainspektion före och efter åtgärd, med tydlig märkning och struktur.
• Protokoll över härdningsprocess (temperatur, tid, skikttjocklek) där detta är relevant.
• Materialblad, typgodkännanden och intyg för använda produkter.

5. Oberoende besiktning

• Avtalad oberoende besiktningsman som inte är knuten till entreprenören.
• Slutbesiktning med tydligt besiktningsprotokoll.
• Eventuella garantibesiktningar efter viss tidpunkt.

6. Avtal, ansvar och garanti

• Tydlig reglering av ansvarsfördelning mellan entreprenör, besiktningsman och förening.
• Garantitid, omfattning och eventuella särskilda villkor dokumenterade i kontraktet.
• Rutiner för felanmälan och åtgärdande av eventuella brister under garantitiden.

När är relining lämpligt – och när bör stambyte övervägas?

Relining kan vara en lämplig lösning när:

• rören uppvisar måttlig till kraftig korrosion men bedöms vara konstruktivt stabila,
• föreningen vill minimera ingrepp i lägenheter och begränsa störningar,
• bad- och köksmiljöer i övrigt är relativt moderna,
• projektet syftar till att förlänga rörsystemets tekniska livslängd inom befintlig struktur.

Traditionellt stambyte bör övervägas när:

• rören är kraftigt skadade, förskjutna eller har begränsad bärighet,
• föreningen ändå planerar omfattande badrumsrenoveringar och tätskiktsåtgärder,
• det finns omfattande fukt- eller vattenskador i angränsande konstruktioner,
• fastigheten är i ett skede där ett helhetsgrepp på installationer och våtrum är ekonomiskt och tekniskt motiverat.

Samlad bedömning – tryggare beslut genom strukturerat underlag

Ett korrekt projekterat och utfört reliningprojekt kan avsevärt förlänga rörsystemets funktion och vara en kostnadseffektiv åtgärd för en bostadsrättsförening. För att minimera riskerna bör styrelsen säkerställa att:

• statusbedömning och teknisk utredning är aktuella och heltäckande,
• metodval och material är motiverade utifrån fastighetens förutsättningar,
• rensning, egenkontroll och dokumentation är tydligt reglerade,
• oberoende besiktning ingår i upplägget,
• avtal och garantier är klara och begripliga.

Med ett strukturerat underlag minskar osäkerheten, och styrelsen kan fatta ett beslut som är tekniskt motiverat, ekonomiskt försvarbart och förståeligt för föreningens medlemmar.